No-show-avgift på restaurang: är det lagligt att ta betalt vid utebliven bokning?

Bordet för åtta är dukat, personalen är inbokad och råvarorna inköpta. Klockan blir 19.30, sedan 20.00, och sällskapet dyker aldrig upp. Ingen avbokning, inget svar i telefonen. Frågan kommer av sig själv: får du som krögare ta betalt när en bokning uteblir?

Det korta svaret är ja. Det finns ingen svensk lag som förbjuder en no-show-avgift, och Konsumentverket bekräftar att restauranger får ta ut en avgift av gäster som inte dyker upp. Men rätten är villkorad: gästen måste ha fått tydlig information om avgiften senast vid bokningen, och beloppet måste vara skäligt. Missar du något av de två kraven står du med en avgift som inte går att försvara.

Den här guiden går igenom hela den juridiska bilden för Sverige: vilken lag som gäller, vad Konsumentverket kräver, vilka belopp svenska restauranger faktiskt tar, skillnaden mellan förskottsbetalning, kortgaranti och faktura i efterhand, och hur momsen ska hanteras efter Skatteverkets nya besked. En sak till innan vi börjar: artikeln beskriver rättsläget som det ser ut i publicerade källor och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall.

Det viktigaste i korthet:

• en bordsbokning är ett bindande avtal enligt allmänna avtalsrättsliga regler, det behövs ingen underskrift;
• en no-show-avgift är laglig om gästen informerats tydligt före eller vid bokningen och beloppet är skäligt;
• dokumenterad svensk praxis ligger på 100–300 kr per person;
• Skatteverket ändrade linje i april 2025: no-show-avgifter är numera momspliktiga;
• utan kortuppgifter eller förskottsbetalning är avgiften ofta svår att driva in i praktiken, så bygg in säkringen i bokningsflödet från början.

En bordsbokning är ett avtal, även utan underskrift

Sverige har ingen särskild lag om bordsbokningar. Det som gäller är allmän avtalsrätt, med avtalslagen (1915:218) i botten. Principen är enkel: när gästen bokar ett bord och du bekräftar bokningen har ni ingått ett avtal. Du åtar dig att hålla bordet ledigt, gästen åtar sig att komma. Att avtalet ingås muntligt i telefon eller med ett klick i ett bokningsformulär spelar ingen roll, det är lika bindande.

Konsumenttjänstlagen är inte direkt tillämplig på restaurangbesök, så gästens skydd är svagare här än vid till exempel en hantverkartjänst. Det betyder inte att du kan skriva vilka villkor som helst: 36 § avtalslagen ger domstolar möjlighet att jämka eller bortse från avtalsvillkor som är oskäliga. En no-show-avgift som är orimligt hög i förhållande till din faktiska förlust, eller som gästen aldrig fått en rimlig chans att se, riskerar precis den behandlingen.

För dig som krögare är slutsatsen dubbel. Å ena sidan står du på fast juridisk mark: en gäst som uteblir utan att avboka bryter mot ett avtal, och du får koppla en i förväg kommunicerad avgift till det avtalsbrottet. Å andra sidan avgörs allt av hur du formulerat och presenterat villkoren innan gästen bokade. Det arbetet gör du en gång, i lugn och ro, gärna direkt i ditt bokningssystem för restaurang så att varje bokning automatiskt omfattas.

Vad kräver lagen i praktiken? Tydlig information och ett skäligt belopp

Konsumentverkets vägledning om restaurang- och cafébesök är den viktigaste myndighetskällan på området. Budskapet går att koka ner till två krav.

Informationen måste nå gästen senast vid bokningen

En no-show-avgift är ett betungande avtalsvillkor. För att det ska bli en del av avtalet måste gästen ha fått del av det innan avtalet ingås, alltså senast i bokningsögonblicket. Det räcker inte att avgiften står i ett mejl som skickas efteråt, på en skylt i entrén eller längst ner på webbplatsen under "villkor". I ett onlineflöde betyder det: beloppet och reglerna visas på bokningssidan innan gästen bekräftar. I telefon betyder det: du säger det innan du bekräftar bordet, och upprepar det gärna i bokningsbekräftelsen.

Skriv konkret. "Vid utebliven ankomst utan avbokning senast kl 12 samma dag debiteras 250 kr per person" håller. "Avgift kan tillkomma vid no-show" gör det inte, för gästen kan inte bedöma vad villkoret faktiskt innebär.

Beloppet måste vara skäligt

Det finns inget lagstadgat tak för en no-show-avgift, men skäligheten sätter gränsen. Ett skäligt belopp speglar den förlust en tom stol faktiskt orsakar: inköpta råvaror, schemalagd personal och ett bord som inte gick att sälja på nytt. En avgift som ligger i nivå med ett normalt kuvertpris är lätt att motivera. En avgift långt över vad gästen rimligen skulle ha spenderat bjuder in till invändningar, och i förlängningen till jämkning enligt 36 § avtalslagen.

Skälighet handlar också om tillämpningen. Lyckas du fylla bordet med drop-in-gäster har du ingen förlust kvar att ta betalt för, och då är den generösa linjen även den juridiskt säkraste. Samma sak med en tydlig gratis avbokningsfrist: en gäst som avbokar i god tid ska inte debiteras.

Ingen vägledande ARN-praxis finns, luta dig på källorna som faktiskt existerar

Allmänna reklamationsnämnden har inget publicerat vägledande beslut som specifikt gäller no-show-avgifter på restaurang. Var därför skeptisk mot texter som hänvisar till "praxis från ARN" på området, den finns inte att peka på. Det som finns är Konsumentverkets vägledning, allmän avtalsrätt och branschens egen dokumentation: besöksnäringens branschorganisation Visita beskriver i sin konsumentbroschyr Att boka bord att restauranger kan ställa villkor som kortnummer vid bokning, avgift vid utebliven ankomst och betalning i förskott. Visita anger däremot inga rekommenderade nivåer, så beloppet är och förblir ditt eget beslut inom skälighetens ram.

Hur hög avgift tar svenska restauranger i dag?

Det finns ingen nationell statistik över svenska no-show-avgifter, men den dokumenterade praxisen ger en tydlig bild. När UNT kartlade Uppsalarestaurangernas nya no-show-avgifter låg beloppen på 100–300 kr per person, med 300 kr i det övre skiktet hos restauranger med högre kuvertpris, och enligt artikeln var avgifterna redan vanliga i Stockholm. Samma nivåer syns i Sveriges Radio P4 Kronobergs rundfråga i Växjö, där en avgift på 100 kr per person dessutom beskrevs som rimlig av gästerna själva, ett tecken på att acceptansen för avgifterna har vuxit.

En bra tumregel när du sätter ditt belopp: utgå från ditt genomsnittliga kuvertpris och lägg avgiften klart under det. En kvarterskrog med dagens lunch och à la carte hamnar naturligt kring 100–150 kr per person, en restaurang med avsmakningsmeny kan motivera betydligt mer eftersom förlusten per tom stol är större. Poängen med avgiften är avskräckning och kostnadstäckning, inte straff, och ett belopp som gästen uppfattar som rimligt ger färre tvister, färre arga recensioner och fler som faktiskt avbokar i tid i stället för att bara utebli.

Förskottsbetalning, kortgaranti eller faktura i efterhand: tre sätt att säkra avgiften

Rätten att ta betalt är en sak, att faktiskt få betalt en annan. Det finns tre mekanismer, och de passar olika situationer.

I Sverige är förskottsbetalning redan etablerad praxis där insatserna är som högst: julbord och företagsjulbord bokas ofta mot förskott eller anmälningsavgift, och nyårssupéer säljs i praktiken som förbetalda biljetter. Ingen höjer på ögonbrynen, för kopplingen mellan stora inköp och förskott är begriplig för alla. För den vanliga lördagsbokningen är kortgarantin vid bordsbokning den praktiska medelvägen: gästen betalar ingenting i förväg, men vet att en no-show kostar, och du slipper jaga betalning i efterhand.

Det är exakt så ViteUneTable har byggt det. Gratisversionen tar emot obegränsat antal onlinebokningar med 0 % provision och utan bindningstid. Med paketet Standard + Anti No-Show (49 € exkl. moms per månad) lägger du in din no-show-avgift och dina avbokningsregler direkt i bokningsflödet: gästen ser beloppet och villkoren innan bokningen bekräftas, kortuppgifterna sparas säkert som garanti, och vid en utebliven bokning avgör du själv från fall till fall om avgiften ska debiteras. Samtidigt löser det bevisfrågan, eftersom varje bokning och varje visat villkor finns dokumenterat.

Moms på no-show-avgifter: Skatteverkets nya linje från 2025

Här har rättsläget nyligen ändrats, och många äldre texter ger fel besked. Tidigare behandlades en no-show-avgift ofta som ett skadestånd utanför momsens tillämpningsområde. I ett ställningstagande daterat den 23 april 2025 (dnr 8-146659-2025) ändrade Skatteverket den bedömningen: när en gäst utan att avboka inte utnyttjar en bokad tjänst anses tjänsten ändå tillhandahållen, och avgiften är momspliktig ersättning. Bedömningen framgår i dag av Skatteverkets rättsliga vägledning om avgifter vid avbokning och utebliven närvaro.

Konsekvensen för dig: en debiterad no-show-avgift ska redovisas med moms, inte bokföras som momsfritt skadestånd. Vilken momssats som blir aktuell beror på vad avgiften avser, och i restaurangvärlden samsas som bekant flera momssatser, med 12 % på serveringstjänster och 25 % på alkohol. Dra inga egna slutsatser av ett blogginlägg på den punkten: gå igenom hanteringen av no-show-avgifter, förskott och kvitton med din redovisningskonsult, så att kassaregistret, fakturorna och momsdeklarationen hänger ihop.

Så skriver du bokningsvillkor som håller

Avgiften är bara en byggsten i en komplett avbokningspolicy för din restaurang, men det juridiska fundamentet går att sammanfatta i en checklista med fem punkter:

1. Synligt före bokningen: belopp och regler visas på bokningssidan innan gästen bekräftar, och nämns i telefon innan du bekräftar bordet.
2. Konkret formulerat: ett fast belopp per person, en tydlig gratis avbokningsfrist och en beskrivning av när avgiften debiteras.
3. Skäligt belopp: förankrat i ditt kuvertpris och din faktiska förlust, med dokumenterad svensk praxis på 100–300 kr per person som riktmärke.
4. Konsekvent men mänsklig tillämpning: debitera aldrig mer än aviserat, aldrig i andra fall än de aviserade, och avstå när bordet ändå fylldes eller när stamgästen ringer om ett akut förhinder.
5. Dokumenterat: bokningsbekräftelsen upprepar villkoren ordagrant, så att du alltid kan visa vad gästen godkände.

En exempeltext att utgå ifrån, för en restaurang med kortgaranti:

Vi håller ditt bord i 15 minuter efter bokad tid. Avboka gärna, det gör du gratis fram till kl 12 samma dag via länken i din bokningsbekräftelse. Vid utebliven ankomst utan avbokning debiteras 250 kr per person från det kort som lämnats som garanti. Vid förhinder samma dag, ring oss så hittar vi en lösning.

Notera tonen: villkoret är tydligt och bestämt, men rubriken är omtanke, inte hot. Den sista meningen om att ringa vid förhinder gör mer för din beläggning än själva avgiften, för målet är aldrig att samla in avgifter, utan att få gäster att avboka i tid så att bordet hinner säljas igen. Avgiften är påtryckningen som gör att avbokningen faktiskt blir av. Och kom ihåg att juridiken bara är halva jobbet: hur du minskar antalet no-shows med bekräftelser och påminnelser är minst lika viktigt.

Vanliga frågor

Är det lagligt att ta ut en no-show-avgift på restaurang i Sverige?

Ja. En bordsbokning är ett bindande avtal, och Konsumentverket bekräftar att restauranger får ta ut en avgift av gäster som uteblir utan att avboka. Två krav gäller: gästen ska ha fått tydlig information om avgiften senast vid bokningen, och beloppet ska vara skäligt. Ett oskäligt villkor kan jämkas med stöd av 36 § avtalslagen.

Hur mycket får jag ta i no-show-avgift?

Det finns inget lagstadgat maxbelopp, men avgiften ska vara skälig i förhållande till din faktiska förlust. Dokumenterad svensk praxis ligger på 100–300 kr per person, enligt bland annat UNT:s kartläggning av Uppsalarestauranger, där restauranger med högre kuvertpris låg i det övre skiktet. Utgå från ditt genomsnittliga kuvertpris och lägg avgiften under det.

Måste gästen ha godkänt villkoren i förväg?

Ja, det är hela kärnan. En no-show-avgift är ett betungande avtalsvillkor och blir bara en del av avtalet om gästen fått del av det innan bokningen bekräftas. Beloppet och reglerna ska alltså synas på bokningssidan före bekräftelsen, eller sägas i telefon innan du bekräftar bordet. En skylt i entrén eller ett villkor som bara skickas i efterhand räcker inte.

Får jag kräva förskottsbetalning för en bordsbokning?

Ja. Visita nämner uttryckligen förskottsbetalning, kortnummer vid bokning och avgift vid utebliven ankomst som villkor en restaurang kan ställa. I Sverige är förskott redan normen där insatserna är höga, som vid julbord och nyårssupéer. Samma grundregel gäller som för avgiften: gästen ska känna till beloppet, avbokningsfristen och vad som händer med pengarna vid avbokning innan bokningen görs.

Ska jag redovisa moms på en no-show-avgift?

Ja. Enligt Skatteverkets ställningstagande från den 23 april 2025 (dnr 8-146659-2025) anses tjänsten tillhandahållen även när gästen uteblir utan att avboka, och avgiften är därmed momspliktig ersättning, inte momsfritt skadestånd. Vilken momssats som gäller beror på vad avgiften avser, så stäm av hanteringen med din redovisningskonsult.

Vad gör jag om gästen vägrar betala avgiften?

Utan kortuppgifter återstår faktura, påminnelse och i sista hand inkasso, vilket sällan är värt besväret för några hundralappar. Därför är ordningsföljden i praktiken viktigare än indrivningen: se till att kortgaranti eller förskott finns på plats redan vid bokningen, så finns pengarna säkrade innan kvällen börjar. Och dokumentera alltid att gästen sett villkoren, det är din bevisning om en debitering ifrågasätts.