Dricks och skatt i restaurang: så hanterar du dricksen som arbetsgivare

En gäst avrundar notan uppåt i kortterminalen, en annan swishar en femtiolapp till servitören, en tredje lämnar mynt på bordet. Tre olika sätt att ge dricks, och tre situationer där dina skyldigheter som arbetsgivare faktiskt kan skilja sig åt. Många krögare hanterar dricksen på ren rutin, utan att veta om rutinen håller den dag Skatteverket ställer frågor.

Den goda nyheten: reglerna är enklare än ryktet säger. Allt hänger på en enda fråga, vem som tar hand om dricksen och bestämmer hur den fördelas. Den här guiden går igenom vad som gäller skattemässigt, hur kortdricks och Swish-dricks ska hanteras i bokföringen och hur du sätter en drickspolicy som både personalen och revisorn blir nöjda med.

Är dricks skattepliktig i Sverige?

Ja, alltid. Dricks är en skattepliktig inkomst för den som tar emot den, från första kronan. Det finns ingen fribeloppsgräns, ingen skillnad mellan kontanter, kort och Swish, och inget undantag för små belopp. Det slår Skatteverket fast i sitt svar om dricks på restaurang.

Det som däremot varierar är vem som ansvarar för att skatten blir betald: du som arbetsgivare eller den anställda själv. Och det avgörs inte av hur gästen betalar dricksen, utan av vad som händer med pengarna efteråt.

Vem som fördelar dricksen avgör dina skyldigheter

Skatteverkets princip är rak: om du som arbetsgivare tar hand om dricksen och efter eget bestämmande fördelar den bland personalen, är dricksen en inkomst för företaget och lön för de anställda. Om personalen i stället tar emot och fördelar dricksen själva är den deras egen inkomst, och du som arbetsgivare har inga skyldigheter alls för den.

Om du samlar in och fördelar dricksen: dricksen blir lön

Det klassiska exemplet är kortdricks som går in på företagets konto och som du sedan fördelar enligt en modell du har bestämt, till exempel lika delar till alla som jobbade passet, eller en pott där även köket får en andel. Då gäller samma regler som för vanlig lön:

• Skatteavdrag: du drar preliminärskatt på dricksbeloppet precis som på lönen.
• Arbetsgivaravgifter: du betalar arbetsgivaravgifter, för de flesta anställda 31,42 procent, även på dricksen.
• Arbetsgivardeklaration: dricksen redovisas som lön per anställd i arbetsgivardeklarationen, och den blir då pensionsgrundande och sjukpenninggrundande för den anställda.

Notera att det är bestämmanderätten som avgör, inte kortterminalen i sig. Så fort du som arbetsgivare styr fördelningen har du klivit in i lönehanteringen.

Fördelar du per pass behöver du dessutom veta vilka kvällar som faktiskt bär. Med ViteUneTable, ett bokningssystem för restaurang som är gratis att komma igång med, ser du redan i förväg hur många gäster som är bokade, så att schemat, och därmed dricksfördelningen, bygger på verkliga siffror i stället för magkänsla.

Om personalen tar emot och fördelar dricksen själva

Tar servitören emot kontanter direkt, eller fördelar personalen själva dricksen enligt en ordning de har kommit överens om utan att du lägger dig i, då är dricksen inte företagets inkomst. Du gör inget skatteavdrag, betalar inga arbetsgivaravgifter och redovisar ingenting.

Ansvaret flyttar i stället till den anställda: dricksen ska tas upp i den egna inkomstdeklarationen vid punkt 1.5, "Andra inkomster som inte är pensionsgrundande". Det är värt att berätta för ditt team, av två skäl. Dels riskerar den som låter bli att deklarera skattetillägg om Skatteverket upptäcker odeklarerad dricks. Dels är själva ordvalet viktigt: dricks som personalen deklarerar själv är inte pensionsgrundande, till skillnad från dricks som betalas ut som lön. Mer dricks i handen i dag kan alltså betyda lite mindre pension i morgon, och det valet bör personalen få göra med öppna ögon.

Kortdricks och Swish i ett nästan kontantlöst Sverige

Frågan om vem som "tar hand om" dricksen var enkel när dricks var mynt på bordet. I dag är Sverige ett av världens mest kontantfria länder: enligt Riksbankens Betalningsrapport 2026 betalade bara 5 procent av svenskarna sitt senaste butiksköp kontant 2025, mot 10 procent 2023 och runt 40 procent för femton år sedan. Nästan all dricks passerar alltså din kortterminal eller ett Swish-nummer, och därmed någons bokföring.

Så här ser de vanligaste vägarna ut:

• Dricks i kortterminalen: beloppet landar på företagets konto tillsammans med notan. Om du bara slussar pengarna vidare och personalen själva bestämmer fördelningen behåller dricksen sin karaktär av personalens inkomst. Om du bestämmer fördelningen blir den lön, med allt vad det innebär.
• Swish direkt till den anställda: gästen swishar till servitörens privata nummer. Pengarna rör aldrig företaget, och det är den anställdas sak att deklarera beloppet.
• Swish till företagets nummer: samma logik som kortdricks. Det är vad som händer efter att pengarna kommit in, vem som bestämmer fördelningen, som avgör dina skyldigheter.

Tänk också på att kassaregister är obligatoriskt i svensk restaurangverksamhet och att varje kortköp lämnar spår. Välj en hantering och tillämpa den konsekvent, så att terminalrapporter, bokföring och utbetalningar berättar samma historia.

Så bokför du dricks i restaurangen

Bokföringen följer samma tvådelning som skatten:

• Genomslussad dricks är inte företagets intäkt. Det följer av Skatteverkets besked: dricksen är bara företagets inkomst när du tar hand om den och fördelar den efter eget bestämmande. Kortdricks som oavkortat betalas vidare till personalen ska alltså inte in i din försäljning och inte momsredovisas som en del av notan. I praktiken bokför många restauranger den som en skuld till personalen från det att den landar på kontot tills den betalas ut; exakt kontoplan stämmer du av med din redovisningskonsult eller ditt bokföringsprogram.
• Arbetsgivarstyrd dricks går genom lönesystemet. Bestämmer du fördelningen bokförs dricksen som företagets inkomst och sedan som lönekostnad med tillhörande arbetsgivaravgifter, precis som övrig lön.

Oavsett modell: dokumentera. En enkel körning per månad som visar inkommen kortdricks, fördelning och utbetalningar räcker långt, både för din egen lönsamhetsuppföljning och för den dag någon vill granska siffrorna.

Skriv en tydlig drickspolicy

De flesta konflikter om dricks handlar inte om skatt utan om upplevd orättvisa: får köket något? Räknas luncherna? Vad händer när någon är sjuk? En kort skriftlig drickspolicy löser det mesta:

1. Vem som omfattas: bara serveringen, eller även kök och disk?
2. Hur fördelningen sker: per pass, per vecka, lika delar eller efter arbetade timmar, och framför allt vem som bestämmer, du eller teamet. Det valet styr som vi sett hela skattehanteringen.
3. Hur utbetalningen går till: kontant samma kväll, via lönen, eller genom att personalen själva förvaltar en gemensam pott.
4. Vad som gäller skattemässigt: en rad om att dricks alltid är skattepliktig, och vem som ansvarar för deklarationen i din modell.

En genomtänkt dricksmodell är dessutom ett rekryteringsargument i en bransch där alla jagar samma servitörer och kockar; den hör hemma i samma paket som schema och lönemodell när du ska rekrytera personal till restaurangen.

Dricksens plats i den svenska restaurangkulturen

Till sist ett ord om förväntningarna runt bordet. I Sverige ingår servisen i priset, och dricks är frivillig. Det finns ingen amerikansk procentnorm; det vanliga är att gäster avrundar uppåt eller lägger på en mindre summa när de är extra nöjda, oftare på kvällsrestaurang än på dagens lunch. Samtidigt gör kortterminalernas dricksfråga att fler gäster än förr aktivt tar ställning till dricks vid varje betalning.

För dig som krögare betyder det två saker. Räkna aldrig med dricksen i kalkylen: den är en bonus för personalen, inte en del av intäktsbudgeten. Och se den för vad den är, en direkt kvittens på nöjda gäster, från det första intrycket vid bokningen till kortterminalens sista fråga.

Vanliga frågor

Måste jag betala arbetsgivaravgifter på dricks?

Bara om du som arbetsgivare tar hand om dricksen och bestämmer hur den fördelas bland personalen. Då räknas dricksen som lön: du gör skatteavdrag, betalar arbetsgivaravgifter och redovisar beloppen i arbetsgivardeklarationen. Om personalen tar emot och fördelar dricksen själva har du inga skyldigheter för den.

Hur deklarerar min personal dricks som de fått direkt?

Dricks som personalen tar emot och fördelar själva redovisar var och en i sin inkomstdeklaration vid punkt 1.5, "Andra inkomster som inte är pensionsgrundande". Det gäller oavsett om dricksen kom kontant, via Swish eller som vidareslussad kortdricks.

Är dricks pensionsgrundande?

Det beror på hanteringen. Dricks som betalas ut som lön, för att du som arbetsgivare styr fördelningen, är pensionsgrundande precis som annan lön. Dricks som den anställda deklarerar själv vid punkt 1.5 är däremot inte pensionsgrundande.

Ska kortdricks bokföras som intäkt i företaget?

Nej, inte om den bara slussas vidare till personalen som själva bestämmer fördelningen; då är den inte företagets inkomst. Den blir företagets inkomst, och sedan lönekostnad, först när du som arbetsgivare fördelar den efter eget bestämmande.

Får gästerna swisha dricks direkt till servitören?

Ja. Swish-dricks till den anställdas privata nummer går aldrig genom företaget, och du som arbetsgivare behöver inte göra något. Den anställda ansvarar själv för att ta upp beloppet i sin deklaration, för även Swish-dricks är skattepliktig från första kronan.

Vad händer om dricks inte deklareras?

Odeklarerad dricks är en oriktig uppgift i deklarationen. Upptäcker Skatteverket den kan det utöver skatten bli skattetillägg. I ett nästan kontantlöst Sverige lämnar kort- och Swish-dricks dessutom tydliga spår, så räkna inte med att belopp förblir osynliga.